Helena Omfors – Andlig vägledare, lärare, mentor, författare, transmedium, yogalärare & healer

Lightworker Academy & Vita förlag

Ett nytt liv i Spanien

Jag har varit med om det förut – att skapa ett nytt liv i livet. Studentliv i Lund, karriärliv i Stockholm, diplomatliv i Chile och Kanada. Kursgårdsliv i Skåne, smålandsliv i storfamilj och nu Spanien med framförallt Calle och Mac. Nytt boende, ny miljö, nya matvaror, ny familjesituation och en nystart. Att vara i Spanien känns helt rätt i kroppen och själen. Ibland känns det surrealistiskt drömlikt och ibland känns det helt naturligt självklart.

Vi har hyrt ett townhouse i två våningar, med havsutsikt och bergsutsikt i ett välskött område. Trädgårdsmästare och vakter ser till att här är snyggt och tryggt. Här är många katter som blev övergivna under pandemin. En av katterna vid namn Teo kommer hit och äter med sina kompisar. Vår labrador Mac jagar bort dem, så jag får mata och klappa dem när han är ute på promenad med Calle.

Vi har cirka 20 minuters promenad ner till stranden. En vacker strand som på sommaren är knökfull. Havet är turkost, salt och svalkande. Det är så salt att man kan ligga på rygg med armarna bakom huvudet och flyta. Det blir dock snabbt djupt och drunkningsolyckor är vanliga. När vi ska gå hem från stranden är det uppför hela vägen. Om vi vill gå till bergen är det bara ett par minuter. Där är naturen vild och vacker. Det växer vild rosmarin och timjan som doftar underbart. Vår hund Mac kan gå lös. Uppifrån berget ser vi hela stan, havet och de djupa dalarna men också motorvägen som går längs med Medelhavet.

Värmen är påtaglig här. Morgnarna är mörka, svala och vi kan sitta under den klara stjärnhimlen och dricka vårt morgonkaffe. Dagarna är stekheta och det är naturligt att ta en längre siesta. Kvällarna är underbara. Då kan vi vattna i den lilla trädgården med exotiska växter. Vi kan laga goda middagar på fantastiska råvaror. Priserna på mat och dryck är mycket lägre här än i Sverige. Det är lättare att handla närodlat, eftersom det är så fina odlingsmöjligheter här. Vi kan frossa i perfekt avokado, mango och färsk fisk. Cava och vitt vin kostar runt 30 kronor, såvida man inte vill köpa de mer exklusiva eller importerade sorterna. Njutning här är lätt. Antingen kan man ge efter för det, eller så behövs det självdisciplin. Det bästa är nog en balans.

I Sverige brukar vi ha bråttom för att hinna njuta av de få soltimmar som erbjuds under året. Här har vi snarare bråttom för att hinna få saker gjorda innan och efter det är för varmt. Svetten rinner när vi rör oss i värmen. Vi behöver dricka väldigt mycket.

Soltimmarna är många. Det syns på växtligheten. Örterna jag planterade för ett par dagar sedan, har redan vuxit och är frodigt gröna. Blommorna som växer här är färgstarka. På vissa ställen är det torrt.

Av värmen blir kroppen avslappnad och mjuk. Tidigare spänningar släpper. Det känns så lugnt inombords. Ivern att utforska den nya miljön och det nya livet är däremot stor. Här finns så mycket att uppleva. Jag får påminna mig själv om att det inte är bråttom. Vi är ju inte här på semester, vi har gott om tid.

Mina guider har pratat mycket om att vi ska lämna den gamla världen och skapa en ny värld – att vi ska lämna den gamla tiden och gå in i den nya. Jag funderar på om vi har gjort det genom den här förändringen. Allt har blivit så lugnt, varmt, vackert, kärleksfullt och ljust.

När jag ser mina barns inlägg från Sverige, ser jag också bara kärlek, glädje, njutning och ljus. Den nya världen verkar finnas inombords, men också speglas i det yttre.

Den gamla världen är inte synbar eller kännbar. Igår fick jag gå ut på internet för att se om den gamla världen med krig, kontroll, stigande priser och pandemi finns kvar. Den känns så väldigt avlägsen. På tidningarnas internetsidor finns den gamla och mörka världen kvar. Men den är inte här och jag behöver inte leta efter den igen. Jag vill tillåta mig att njuta av den nya världen, den nya tiden och det nya livet som jag, min sambo och mina guider har skapat tillsammans. Jag är tacksam, förundrad, fascinerad och glad. Inte längre behöver jag leta efter min plats på jorden eller för att själen ska få ro. Den har hittat hem nu i mitt liv här på jorden.

Jag njuter här och nu, men ser också framemot när mina barn kommer om drygt en vecka. Vi har alla vår egen unika väg att vandra. Det är vackert när våra vägar möts och går parallellt för en tid, men när barnen väl är vuxna, behöver vi låta dem vara fria – att få lov att komma och gå som de vill. I vårt hjärta bor de alltid, men kanske inte alltid i vårt hem.

(Nedan ser du några bilder från vår första vecka här i Spanien.)

Med värme, ljus och kärlek, Helena

%d bloggers like this: