Helena Omfors – Andlig vägledare, lärare, mentor, författare, transmedium, yogalärare & healer

Lightworker Academy & Vita förlag

Förändringens vindar och att följa sin inre röst

Redan 2005 började jag prata om en önskan om att prova på att bo i Spanien ett år. Det blev inte då. Sen kom en längtan igen och jag började hålla kurser i Sitges, nära Barcelona. Varje gång jag var där, blev jag fylld av glädje, kärlek och eufori. När jag skulle åka därifrån hände det att tårarna började rinna, att jag fick ryggskott den dag jag skulle resa “hem” eller att jag inte fick plats på flyget. Det blev tydliga tecken på att jag på något vis hörde hemma där. Att min själ ville leva ett liv i Spanien. Men när jag planerade att flytta dit hösten 2019, hade ordnat spanskt id, bankkonto och revisor, då tog det stopp. Livet gav mig i stället en vacker kärleksrelation och visade mig och barnen till Eksjö i Småland.

Min längtan till Spanien var som bortblåst. Jag kände inte alls för att flytta till Spanien längre och jag ställde in mina bokade kurser i Spanien. Pandemin slog till precis efter min sista kurs i Sitges i februari 2020. Det var ju en himla tur att jag inte stod och föll med mina tidigare Spanienturer. I stället började jag skapa online utbildningar, webbkurser, skrev fler böcker och jobbade med vägledning framförallt på telefon.

Under vintern 2021-22 började jag känna mig trött på det svenska klimatet, de mörka och tunga vinterkläderna, mörkret och kylan. Jag började undra varför jag satt och jobbade på distans i den här miljön och inte i en mer trivsam miljö med ett för mig bättre klimat.

En av mina vägledare sa att jag behövde en ny plattform och att jag borde åka iväg några dagar själv – för att känna efter vad JAG vill – utan att tänka på alla andra. Jag åkte iväg själv till Varbergs kusthotell i några dagar för att gå in i mig mer, meditera, sjunga mantran, lyssna på mina guider och känna efter mer i min ensamhet. Jag hörde att jag ska lämna lägenheten i juni 2022. Jag ska bo där jag kan se solen gå upp på morgonen och solen gå ner på kvällen. Jag ska leva i ljuset. Hm… jag blev fundersam och lite rädd för att berätta för Calle och barnen.

Men, det var inga problem. Min son ska ta studenten, göra lumpen och vill flytta hemifrån. Min dotter var färdig med Eksjö hon ville inte längre bo här. Jag och min sambo Calle kände oss också klara med Eksjö. Han har sedan unga år drömt om att bo i ett varmt land, med mycket enduro och träning.

Under de senaste två åren har vi letat annat boende utanför stan, men inte lyckats köpa något. Budgivningarna har dragit iväg och vi har inte velat sätta kniven mot strupen med höga månadskostnader. Hm… vart ska vi ta vägen? Spanien kom på tal igen. En gammal dröm fick nytt liv. Vi började spåna kring det. Vi vägledde varandra och såg alltid ett hus mellan havet och bergen i södra Spanien. Vi kanske aldrig skulle ha något hus här i Småland? Det var kanske därför vi inte hittade något? Kanske har det varit Spanien som varit en del av den själsliga planen trots allt?

Processerna blev djupa kring ansvarstagande för och hänsynstagande till andra, separation från familjemedlemmar, rädslor, sorg och skuldkänslor. Men så fort jag satt i tystnad tryckte mina guider på: “Säg upp lägenheten, säg upp lokalen, sälj båda bilar, åk nu…” Jag kände mig stressad, vilket jag inte brukar bli av den vägledning jag får.

Eftersom det var så starka påtryckningar, började vi trots allt spekulera lite mer kring ett eventuellt liv i Spanien. Hur ska vi lösa det med boende? Med barnen? Skolor? Bilar? Företag? Det blev både emotionellt utmanande frågeställningar samt praktiskt och logistiskt svåra frågeställningar.

Jag blev vägledd till att lägga ut en förfrågan på FB gällande boende i Spanien. Det var många som svarade och kom med tips. Omedelbart fastnade jag för ett hus i Capristrano Village. Det kändes tryggt, lugnt och skönt i kontakten med den svenska hyresvärden. Jag började visualisera ett liv där. Jag såg mig själv på terrassen med datorn, hålla i online events, utbildningar och sessioner. Jag såg Calle uppe i bergen med träning av grupper. Jag såg mina barn och Calles barn vara där i perioder. Jag såg mig själv i lätta kläder, vid havet och med färska frukter, färsk fisk och skaldjur till mat. Ett fritt, kärleksfullt och glädjefyllt liv, med ny inspiration, kraft och energi. Jag gillade det jag kände och såg i mitt inre.

Nu blir det av! Hyreskontraktet är påskrivet för ett år till en början. Den första juli ger vi oss av tillsammans på en spännande och ny livsresa. Det känns så härligt att få börja om på en ny plats, i en ny miljö och med ny energi. Vi vet inte hur allt kommer att bli, men spänningen och ivern är stor. Jag kommer att fortsätta att arbeta med mina utbildningar och tjänster som jag redan gör, men hoppas också på ny energi och större mod att göra det jag har sett att jag ska göra. Förändringens vindar har tagit fart, vi följer med och drömmen om Spanien blir till verklighet!

Med hopp, ljus, tro och kärlek, Helena

Vill du läsa fler blogginlägg? Klicka här!

%d bloggers like this: